Så sluter vi cirkeln
Den som själv smält ner sina tennsoldater för att skapa något nytt, eller följt processen hur matrester förvandlats till jord i sin kompost har också fått en inblick i hur materialåtervinning går till. För El-Kretsen är detta sista steg, där resurser i form av avfall förvandlas till råvara, resultatet av vårt tidigare arbete.
Det är också här man kan bedöma om vi gjort ett bra jobb. Det kan mätas dels i kvantitet, hur många ton nya råvaror vi skapat och hur stora mängder det är i förhållande till vad vi samlat in.
Men det kan också mätas i kvalitet. Är materialet identiskt med sin ursprungliga kvalitet eller har något skett längs vägen? ”Down cycling” är ett begrepp inom återvinningsindustrin som används när det återvunna materialet inte har lika hög kvalité jämfört med sin ursprungliga, jungfruliga form. På smältverken blandas återvunnet material med jungfruligt för att höja kvaliteten på det material som kommer ur processen. Begreppet kan också betyda att material som endast finns i mycket små mängder, exempelvis unika metaller utblandade i form av legeringar, inte materialåtervinns till sin ursprungliga form utan blir en del av något annat, exempelvis järn.
Tekniker för återvinning utvecklas succesivt och vi är flera branscher som arbetar aktivt för att nå så höga materialåtervinningsgrader som möjligt. I det arbetet är det också viktigt att se till alla aspekter i processen för att säkra att det blir en miljövinst på totalen. Om det krävs tillägg i form av kemikalier eller energi så ställer vi dessa negativa miljökostnader i förhållande till nyttan av att få tillbaka metallen eller plasten till sin ursprungliga form.
Nästan 100 000 ton blir till nytt material
Materialåtervinning återför råvaror till tillverkningsindustrin
Idag kan vi materialåtervinna cirka 75 procent av det vi samlar in. Det betyder att vi återför nästan 100 000 ton råvaror till tillverkningsindustrin på årsbasis. Det är metaller såsom järn, aluminium och koppar men också mindre vanliga såsom palladium, silver och zink. Vi gör också plast i form av polypropen, polyeten, polystyren och ABS.
Anläggning för plaståtervinning
Materialåtervinning av plast från elektronikavfall har länge varit en utmaning. Liksom för metaller finns en lång rad varianter med olika egenskaper och kvalitéer. Dessa fyller ett syfte för produkten, exempelvis brandsäkerhet eller en viss finish, men som försvårar vid återvinning. Ett exempel om hur El-Kretsen kommit att bidra till utvecklingen av återvinningen är att med långsiktiga kontrakt och ett nära samspel med leverantör skapa incitament att utveckla, investera och bygga en anläggning för just plaståtervinning.
Läs mer om just det samarbetet med Stena Recycling här.
Samarbete för metallåtervinning
Energiåtgången vid återvinning är några enstaka procent jämfört med om processen börjar med gruvbrytning. Samtidigt är utmaningen stor med sällsynta metaller eftersom de finns i så små mängder att det idag ofta inte finns processer som gör det ekonomiskt möjligt att återvinna dem. Men utvecklingen går hela tiden framåt på Bolidens smältverk Rönnskär i norra Sverige, som är en av världens största återvinnare av metall från elektronikmaterial. Läs mer på Kunskapsrummet.com